TRUMPS UTRIKESHANDELSPOLITIK: Förutom skattereform och avregleringar står också omförhandlingar av USA:s handelsavtal högt på president Trumps ekonomiskpolitiska agenda. 2018 konkretiseras sannolikt innebörden av ”America First” i amerikansk utrikeshandelspolitik. Trump återvänder också ofta i svåra stunder till protektionistiska utbrott som är populära bland hans mest hängivna anhängare – en väljarbas som är viktig att mobilisera inför kongressvalet i USA den 6 november.
För nordiska investerare är det klokt att hålla ett öga på processen kring den amerikanska utrikeshandelspolitiken, vilka förslag som förbereds (t ex begränsningar av dataflöden, ökad politisk kontroll vid utländska investeringar och företagsförvärv, sektorsvisa antidumpningsåtgärder och ståltariffer) och vad som kan bli möjlig respons från Kina och EU. Värsta scenario är en spiral med nyprotektionistiska åtgärder och motåtgärder som ger ökad friktion i världshandeln och slår mot öppna nordiska ekonomier och nordiska börsbolag som opererar på globala marknader.
RYSK BJÖRN: Den 17 mars är det presidentval i Ryssland och även om nära nog ingen tvivlar på att Vladimir Putin vinner så medför valhändelsen oro i Kreml för protester som demonstrationer, bojkotter och ”färgrevolutioner”. Det ekonomiska läget oroar den ryska befolkningen och prishöjningar oroar mest.
Om en sanktionstyngd rysk ekonomi delvis kan urholka Putins legitimitet så har Kreml lärt sig att nationalistiska utfall och aggressivt agerande mot andra länder tenderar öka regimens stöd och påminner om Ryssland som stormakt. Det finns risk att det beteendet upprepas 2018 i form av hårdare rysk retorik, hybridkrigföring och manifesterande av militära muskler i närområdet. Ryssland har också sänkt sin tröskel att använda militära maktmedel för att nå politiska mål (Krim, Ukraina, Syrien).
Nordiska investerare ska vara vaksamma på händelser i Rysslands närområde. Ökade geopolitisk spänningar runt Östersjön kan påverka värderingar av tillgångar i området, valutakurser och räntekostnaderna för att finansiera verksamheter.
VAL I SVERIGE: Vid riksdagsvalet den 9 september är omvärlden mer närvarande än någonsin tidigare. Agendan sätts med invandrings- och integrationsfrågan som viktigast för flest väljare, ökade offentliga utgifter för inre och yttre säkerhet och, kanske, diskussion om Sveriges plats i Europa post-brexit där viktiga beslut väntas om eurozonsintegrering 2018.
Trenden med tilltagande fragmentisering av det politiska lanskapet fortsätter så räkna med svårigheter att bilda regering i Sverige precis som vi också sett i Holland och i Tyskland. Den politiska osäkerheten ökar under kvartal två och tre när frågetecknen växer om vilka som tar regeringsmakten, vilka besluten blir och hur marknaden reagerar på dem.
Privata investerare ska vara särskilt vaksamma på nya förslag om vinstbegränsningar i välfärdssektorn och skattesituationens förskjutning med risker för nya kapitalskatter som till exempel så kallad exit-skatt. Den inflytelserika tankesmedjan SNS presenterar förslag till ny kapitalbeskattning i Sverige redan den 17 januari vid sin konferens på Moderna Museet med finansministern på första parkett.