Vilken risk utsätter du ditt kapital för?

Att hålla sig till några få vinnarbolag kan vara en bra affär i uppgång. Sedan vänder marknaden – och den odiversifierade får ångra sig, skriver Carnegie Private Banking-rådgivaren Annelie Fröding, med 19 år i finanssektorn.

I början av 2007 kom entreprenören Henrik in på möte. Han hade en lång, framgångsrik karriär bakom sig och hade just sålt sitt bolag. Nu ville han investera de 30 miljoner kronor som försäljningen inbringat, och hade tänkt sig att placera i några få bolag på Stockholmsbörsen. Diversifiering – att sprida sina risker – var inget han hade hört talas om.

Ett enkelt räkneexempel fick honom att tänka till. ”Om du skulle diversifiera portföljen genom att investera i flera olika tillgångsslag med övervägande del i räntebärande investeringar, skulle detta kunna ge dig cirka 5 procent i årlig avkastning. I reda kronor får du då en årsavkastning på 1,5 miljoner kronor före skatt. Vad tycker du om den nivån?”, frågade jag retoriskt.

Resultatet blev att han delade upp sin förmögenhet i olika delar som placerades i olika tillgångsslag och geografier. Sedan vet vi alla vad som hände. Stockholmsbörsen föll med mer än 50 procent från mitten av 2007 till slutet av 2008. Även Henriks portfölj gick förstås ned, men inte alls så kraftigt som om han hade begränsat sina investeringar till Stockholmsbörsen.

Historien är ett nästan övertydligt exempel på vinsterna med diversifiering, men illustrerar också hur vi på Carnegie Private Banking resonerar kring våra kunders kapital: Det är minst lika viktigt att inte förlora pengar i en nedgång som att hänga med i en uppgång – risk är lika mycket i fokus som avkastning.

Jag träffar ofta nya kunder som kommer hit med koncentrerade, icke-diversifierade portföljer. Regelmässigt gör vi då så kallade stresstester som går ut på att visa hur deras portföljer skulle utvecklas om aktiemarknaden utvecklas som 2008 eller 2011. För många blir det en aha-upplevelse och man får en förståelse för vilken risk man utsätter sitt kapital för.

Dessutom upplyser vi om sannolikheten för dubbelfel. Historien, forskning och otaliga exempel visar nämligen hur känslostyrda vi människor är – även när det gäller investeringar. Vid en alltför stor nedgång känner vi oss pressade att sälja våra innehav. Därmed har vi varit med om nedgången, i alla fall en stor del av den, men kommer sannolikt inte att få uppleva påföljande uppgång eftersom vi gått ur marknaden. Schackmatt, helt enkelt.

I Sverige har vi en lång tradition av att äga enskilda bolag och för många är aktier av stort intresse. Här på Carnegie har kunderna dessutom stor glädje av vår förstklassiga aktieanalysavdelning. Inget fel i det, tvärtom – min poäng är bara att man ska vara medveten om hur dessa investeringar passar in i den totala portföljen. Kanske ska de snarare ses som spetsen i en väldiversifierad basportfölj, vilket vi många gånger förordar.

För oss rådgivare handlar jobbet mycket om att utbilda. Det är lätt att jämföra äpplen med päron – man ser vilken avkastning exempelvis Stockholmsbörsen gett, men reflekterar inte över den risk som investeringen medför. Det återkommande önskemålet är förstås en portfölj som ger hög avkastning till låg risk – och diversifiering är faktiskt till stor del ett sätt att uppnå detta. En sådan gratislunchfår man inte missa!

Och Henrik då? Ja, egentligen heter han något annat och än i dag, när vi springer på varandra, pratar han om den där gången för nu mer än tio år sedan då han fick hjälp med att diversifiera portföljen.

Carnegie Private Banking  där kunskap och kapital möts