Samhället, ekonomin och börsen är inte maskiner där en orsak alltid får en specifik verkan. I stället är de organismer som ständigt utvecklas och förändras. Börsen är ett exempel, som visar hur komplex denna organism är. Mitt jobb som börsanalytiker handlar om att försöka analysera något som är subjektivt för att sedan försöka förutsäga hur andra kommer att agera. Det är naturligtvis också subjektivt: Vi har subjektivitet ovanpå subjektivitet. Gemensamt för alla studier av komplexa företeelser, med många deltagande element, är att man anpassar sig eller reagerar på de konsekvenser man som grupp tidigare har skapat. Individerna anpassar sig alltså till miljön, det vill säga det aggregerade mönster de tillsammans har skapat. Till skillnad från de relativt statiska faktorer som finns inom matematiken och fysiken handlar analyserandet av finansmarknaden och ekonomin i stor utsträckning om att förstå rörelserna. En liten historia får illustrera det hela:
Det var en gång en man som sålde varmkorv. Precis intill vägen hade han ett litet men trevligt korvstånd. Där sålde han korvar i alla modeller och smaker: grillade, kokta, bamsingar, kabanosser, bratwurstar och en och annan stockholmare. Mannen älskade sitt jobb, och kunderna älskade honom. För att få extra fart på korvaffärerna spikade han upp några reklamskyltar och satte in en säljande annons i ortstidningen. Köerna växte sig allt längre. Korvgubbens korv var godast i stan. I takt med att försäljningen ökade beställde gubben fler korvar från korvfabriken och mer korvbröd från bagaren. Han byggde även ut korvståndet, så att kunderna kunde äta sina korvar utan att frysa. En dag kom korvgubbens son hem. Sonen läste ekonomi på universitetet och hade koll. Gubben sken av lycka när han berättade om sina affärer. Men sonen tittade bara på sin pappa och utbrast häpet: ”Har du inte hört att vi är på väg in i en kraftig lågkonjunktur? Nu gäller det att vara försiktig. Snart blir det kris!” ”Min son studerar på universitet”, tänkte korvgubben. ”Han vet vad han pratar om.” Så dagen efter drog han ner på beställningarna till korvfabriken och bagaren. Han tog även ner skyltarna och avbeställde nästa annons. Och sonen hade rätt. Köerna försvann snabbt. Nu var det lågkonjunktur. Jätte-lågkonjunktur. ”Vilken tur att grabben varnade mig”, tänkte korvgubben. ”Annars kunde det ha gått riktigt illa.” |
Korvgubbens oro för lågkonjunkturen skapade därmed hans egen lågkonjunktur. Genom sitt handlande skapade han det utfall han befarade och på liknande sätt ser vi hur det fungerar i samspelet mellan ekonomi, aggregerande psykologi och prisutvecklingen på börsen.
Det kausalanalytiska tänkandet utgår man ifrån att det är ekonomin som leder den aggregerande psykologin som i sin tur påverkar utbud och efterfrågan, det vill säga priset. Men det korrelativa tänkandet har lärt oss att det finns fler möjligheter, precis som inom ekologin. Till exempel så kan den aggregerande psykologin påverka priset och
därefter ekonomin. Men det kan också vara så att priset påverkar den aggregerande psykologin som påverkar ekonomin.
Ekonomisk tillväxt och recessioner, upptrender och nedtrender på börsen, är bland annat en konsekvens av att institutioner och privatpersoner anpassar sig (medvetet eller omedvetet) efter de förändrade förhållandena som råder, och därmed förstärker tendensen. Att bara ha ekonomin som utgångspunkt för placeringar på börsen kan således vara att välja att se på en företeelse ur bara en synvinkel, och då ser vi inte helheten.