På tisdagsmorgonen hölls ett seminarium på Carnegie Privatbank kring konsekvenserna av det brittiska Brexit-beskedet på ekonomin och kapitalmarknaderna.
Brian Cordischi, investeringsansvarig på Carnegie Privatbank, inledde med att konstatera att Storbritannien och EU nu påbörjar en lång period av politisk och ekonomisk osäkerhet – men utan ytterligare politiska chocker blir den negativa effekten på den europeiska och svenska ekonomin inte speciellt stor. Exempelvis prognostiserar IMF att Europas BNP efter Brexit i ett worst case scenario inte faller med mer än en knapp halv procent.
– Det är snarare de politiska frågorna som spökar. Den stora osäkerheten och politiska risken gör att marknaden kräver högre riskpremium på aktier i Sverige och i Europa – vilket innebär lägre priser och fortsatt volatilitet, sa Brian Cordischi, och fortsatte:
– Som en konskevens har vi sänkt vår rekommenderade aktievikt från neutral till undervikt. Det är alltid mycket viktigt att fundera över diversifiering och riskspridning – men inte minst i det här läget.
Som intressanta defensiva investeringar nämnde Brian Cordischi guld, som gynnas av allt lägre räntor, dollarn och amerikanska statsobligationer. Men tillväxt går också att hitta, exempelvis på frontier markets, i Indien och amerikanska byggbolag, menade han.
– Jag tror också mycket på fastigheter i Frankfurt som kommer att gå bra då staden ska locka banker att flytta från London och ta över rollen som Europas ledande finansiella centrum.
Michael Grundberg, aktiestrateg på Carnegie Analys, började med att framhålla att i hans huvudscenario kommer börsen inte falla speciellt mycket mer. Men får vi ett recessionsscenario i den europeiska ekonomin i klass med 2011/2012, bör nedgången just nu ha kommit ungefär halvvägs.
– Detta är inte mitt huvudscenario, men aktiemarknaden är väldigt orolig och då kan nedgången spinna vidare mer av psykologiska skäl. I sådana fall ska Stockholmsbörsen ner ytterligare 10-15 procent för att riskpremien ska ligga i nivå med 2011/2012. Sedan tror jag att det ser tillräckligt billigt ut för att pengar ska komma in på börsen igen, sa Mikael Grundberg.
Henrik von Sydow, omvärldsstrateg på Carnegie Privatbank, breddade resonemanget från ekonomi och börs och började sitt anförande med att påpeka att politisk turbulens och en komplex politisk scen nu är det nya normalläget.
– I val efter val tappar de traditionellt regeringsbärande partierna stöd medan nystartade populistpartier vinner mark. Som en konskevens ser vi utdragna regeringsbildningsprocesser, nya kollisioner och fler folkomröstningar, sa Henrik von Sydow, och listade drivkrafterna:
– Vi har ett politiskt landskap där migration nu överträffar ekonomi – vilket Brexit-resultatet är ett kvitto på. Samtidigt ser vi ett betydande förtroendetapp för ledarskapet inom politiken, i näringslivet, media och universitetsvärlden, samt en ny socio-ekonomisk miljö med missnöje kring växande inkomstskillnader och ett utbrett utanförskap.
Britternas Brexit-besked ger bränsle åt Europas populister och EU- och migrationskritiska partier, vilka blir ett växthus för ett mer fragmentiserat Europasamarbete, påpekade han.
– Brexit flyttar upp dessa frågor på dagordningen. Populistpolitikerna Marine Le Pen i Frankrike och Gert Wilder i Holland har redan krävt folkomröstningar kring EU-medlemskapet och även Sverigedemokraterna här hemma, och vi kommer även se en anpassning från etablerade partier i den här riktningen.
Henrik von Sydow framhöll vidare att förhandlingar om Storbritanniens utträde ur EU, som troligtvis kommer att inledas i slutet av året, då landet formellt begär utträde, innebär att andra viktiga frågor kommer i skymundan.
– Det här tar fokus och arbetstimmar från mycket viktiga långsiktiga frågor som migrationsfrågan, strukturreformer och ländernas stora statskulder, sa Henrik von Sydow.