Två pandemier

Coronaviruset dominerar allting i samhället just nu. Rädsla, sjukdomar, börsras och den ena krisåtgärden efter den andra tränger ut allt annat i nyhetsflödet. Men just nu har vi inte bara en pandemi utan vi har två pandemier: en coronapandemi och en pandemi av global rädsla. 

Just nu domineras allting i samhället av coronaviruset. Alla våra sinnen bombarderas av rädsla, överlevnad, prepping, börsras, sjukdomar, ekonomisk nedgång, företag som permitterar, regeringar som kommer med den ena krisåtgärden efter den andra och centralbanker som kommer med krispaket och sänker räntor osv. Vi läser om det i sociala medier och på tv bombarderas vi av corona och kris varje dag. Men just ni har vi inte bara en pandemi utan vi har två pandemier: en coronapandemi och en pandemi av global rädsla. 

Den aggregerande psykologin påverkar våra handlingar som leder till konsekvenser. När vi aggregerat är optimistiska kommer det att leda till korrelativa effekter som till exempel en stigande börs, ökad konsumtion och starkare ekonomi, bättre hälsa samt färre oroligheter inom och mellan länder. När den privata sektorn agerar optimistiskt och utåtriktat kommer cirkulationen av pengar i ekonomin att fungera utmärkt.

Hur är det när samhället präglas av rädsla? Franklin D. Roosevelt sa att “The Only Thing We Have to Fear Is Fear Itself” och det ligger väldigt mycket i det. När ett samhälle präglas av rädsla kommer det att leda till börsfall, svagare konsumtion och ekonomi, sämre hälsa och ökade sociala oroligheter både inom och mellan länder. När den privata sektorn agerar utifrån rädsla kommer det att hämma cirkulationen av pengar i ekonomin, vilket kommer att leda till nedåtriktade och sammandragande rörelser i samhället.

Den aggregerande psykologin agerar alltså som ett smörjmedel där optimism ökar cirkulationen och rädsla dämpar cirkulationen av pengar i samhället.

Vad vet vi om corona just nu? Jo, att det framför allt är två grupper som är i riskzonen nämligen äldre personer samt personer med ett nedsatt immunförsvar. Så här skriver Folkhälsomyndigheten angående riskgrupperna:

”Studien från Kina visar att det trots allt bara är en mycket liten andel av identifierade riskgrupper som drabbas av svår infektion. Det är idag svårt att veta om det skulle se likadant ut i Sverige. Rapporter från Italien talar för att äldre personer över 85 är den mest utsatta gruppen”.

Med tanke på vad vi vet idag, nämligen att bara ett fåtal människor i populationen är i riskgruppen att bli svårt sjuka, så kan det faktiskt vara så att den pandemi av rädsla vi just nu upplever är en form av flockbeteende vars effekter kommer att skapa större problem i samhället än de faktiska effekterna av coronaviruset.

Rädsla och börsen
Ekonomen Peter Atwater beskriver i sin bok Moods and Markets om en teori som han kallar för Horizon Preference Continuum (HPC). Teorin bygger på att vid alla tillfällen när vi upplever extrem osäkerhet eller rädsla blir vår värld väldigt liten. Vid dessa tillfällen handlar det enbart om Mig, Här och Nu och inte vad jag ska göra i helgen eller nästa semester. Det är endast Nu som gäller. Orsaken till att vi reagerar på det här sättet har med vår fysiologi att göra. Vid tillfällen av stark rädsla eller osäkerhet kommer kroppen att stänga ned onödiga funktioner som till exempel blodtillförseln till matsmältningsorganen och bara fokusera på överlevnad, genom att till exempel pumpa mer blod till musklerna. Och detta kommer att ske oavsett om det har att göra med en verklig fara, en upplevd fara eller mental stress. Kroppen kommer att reagera med Mig, Här och Nu vid stressade upplevelser. När sedan faran är avvärjd kommer vi att expandera vår värld igen och Mig blir i stället Vi. I bilden nedan ser vi en illustration över hur vi rör oss genom olika känslor från rädsla till stark optimism och allt där emellan

I våra liv, både individuellt och kollektivt, kommer vi att röra oss upp och nedför denna känslomässiga skala. Vi kan ganska lätt placera in var vi befinner oss någonstans på denna skala, och var vi befinner oss kommer i sin tur att på ett avgörande sätt påverka de beslut vi fattar. Det kommer att påverka varför vi vill köpa aktier till högre och högre priser under en optimistisk period. Och det kommer att påverka varför vi inte vill köpa aktier vid ett senare tillfälle när kurserna står betydligt lägre och värderingen är mer attraktiv. Det vill säga, vid ett tillfälle fattar vi beslut under en period av optimistiskt aggregerande psykologi och i det andra fattar vi beslut i en fallande aggregerande psykologi, och skillnaden mellan dessa två är väsentlig. De flesta stora vinsterna skapas när man agerar köpare när alla andra är rädda och säljare när alla andra är optimistiska.

På bara någon månad har vi nu rört oss från optimism, och självsäkerhet om framtiden till rädsla och kanske också snuddat vid panik (se diagram ovan). Nu får vi se hur länge vi ska befinna oss i den röda zonen och hur djupt ned vi ska i dessa känslor innan det börjar vända.

För att bli en bra placerare och kunna tjäna pengar när alla andra är rädda är det viktigt att vi lär oss att tänka självständigt och inte faller in i ett omedvetet flockbeteende. Balans är det operativa ordet – vi vet nämligen att överdrifter och ensidigt tänkande, både individuellt och i flock, tenderar att leda till motrörelser, smärta och onödigt lidande. När alla tänker likadant är vi ofta vid eller i närheten av en extrem och därför måste vi lära oss att vara medvetna om svängningarna i den aggregerande psykologin. 

Låt mig få avsluta med ett citat från, vad många anser, den första tekniska analytikern och, vid den tidpunkten, en av japans rikaste personer.

”När alla springer mot väst vänder jag mig mot öst.”

Honma Munehisa (1724-1803) 

Relaterade artiklar

Torssell: USA-börsen visar styrka
Teknisk analys

Torssell: USA-börsen visar styrka

Amerikanska S&P 500-indexet har inlett året starkt och har nyligen tagit sig över ett motstånd,...