Börs
En historisk vecka läggs till handlingarna med stora rörelser på världens börser och kreditmarknader. Stockholmsbörsen klarade sig relativt väl, mätt i kronor, med en nedgång på 6 procent förra veckan. Energibolag hade en dyster vecka där oljepriset föll ytterligare 20 procent. Dollarn har fortsatt att stärkas, vilket har tyngt bland annat guld priset och tillväxtmarknader.
Positivt med allt fler stimulansåtgärder, att de kommer betydligt snabbare än under finanskrisen och att de är enorma. Glädjande att Tyskland nu frångår sina stränga budgetregler och storsatsar. I USA är fokus på när deras stora paket passerar kongressen och att Fed ger olika räntemarknadssegment stöd.
Volatilitetsindex (VIX) har fallit från nära rekordhöga 83 till 66 i dagsläget, vilket är positivt men fortfarande på väldigt höga nivåer. En något lägre volatilitet och inte lika breda utförsäljningar längre, är några begynnande positiva tecken enligt Karl Hedberg, aktiemäklare Carnegie Private Banking
– Nu börjar vi se att bolag som i sin verksamhet inte får någon större påverkan på efterfrågan eller produktion klarar sig betydligt bättre på börsen. Så såg det inte riktigt ut de första veckorna, då alla aktier såldes av oavsett påverkan. Det tycker jag är ett tecken på att marknaden börjar närma sig en bättre balans mellan köpare och säljare.
Eftersom utdelningssäsongen ligger runt hörnet har även bolagens utdelningsförslag hamnat under luppen den senaste veckan. Flera bolag halverar utdelning och hoppas kunna dela ut resten senare i år, förutsatt att omvärlden har stabiliserats. Vissa bolag drar tillbaka tidigare utdelningsförslag helt, som till exempel klädjätten H&M.
– Det är många bolag som är ute och ändrar tidigare kommunicerade utdelningsplaner vilket givetvis kan tolkas negativt. Det positiva med det är dock att man ser att bolagen snabbt vidtar åtgärder för att behålla starka finanser för att klara en tillfälligt svagare efterfrågesituation. Ur det perspektivet tycker jag att marknaden har haft överseende med dessa försiktighetsåtgärder, säger Karl Hedberg.
S&P500 hade en svag fredag efter att USA-senaten misslyckades med att enas om stimulanspaket och index har halkat under botten från 2018.
– Det som kan vara negativt är att amerikanska S&P 500 indexet bröt ned under en viktig stödnivå i fredags. Där ser vi en risk att det skulle kunna trigga nya försäljningar kortsiktigt på den amerikanska marknaden. Det kommer i så fall sätta ytterligare press på den svenska börsen, säger Karl Hedberg, aktiemäklare Carnegie Private Banking.
Veckans viktigaste hållpunkter på makrostatistikfronten väntar på tisdag med inköpschefsindex och på torsdag med antalet nyanmälda arbetslösa i USA, som väntas stiga mycket kraftigt.
Förra veckans aktiecase i Veckans Viktigaste var läkemedelsbolaget Astrazeneca, som fortsätter sin förnyade tillväxtresa de närmaste åren med en attraktiv produktportfölj, inte minst inom onkologiområdet. Kombinerat med en fortsatt marginalexpansion landar bolaget på en årlig genomsnittlig omsättningstillväxt på 11 procent och motsvarande 24 procent för vinsten per aktie fram till 2023 enligt våra prognoser. Med nuvarande P/E-tal 19 för 2020 är aktien attraktivt värderad. Carnegie Analys rekommenderar Köp med riktkursen 1 100 SEK.
Teknisk analys – kort sikt
Under fredagens handel noterade OMXS30 en inledande uppgång med som mest 3,5 procent till en dagshögsta på strax under 1432 men vände ned och stängde på 1355,5, vilket var en nedgång med 1,8 procent. Facit för veckan blev således en nedgång med 1,5 procent och hittills i mars har index rasat hela 18,8 procent. Sedan årsskiftet mäter nedgången 23,5 procent.
Efter fredagens starka öppning och svaga avslutning i bildade OMXS30 en reversalformation för nedgång, en så kallad 1/3-stapel eller en Dark Cloud i candlestick-terminologin. När denna typ av formationer bildas i en fallande trend brukar de vara relativt tillförlitliga och indikerar alltså starten på en ny nedgång.
En möjlig tolkning av läget är att förra veckans upprekyl var en våg 4 och att index efter fredagens Dark Cloud-formation ska ned i en våg 5, som i sin tur ska avsluta A-vågen. Om våg 5 ska vara lika lång som våg 1, vilket är ett vanligt förhållande när våg 3 är den längsta vågen, skulle det indikera en nedgång mot cirka 1160-området.
Makro
Stor varselvåg – men hur många blir arbetslösa?
Varsel sker nu snabbare än vid finanskrisen. I Norge har arbetslösheten fördubblats på en vecka till över 5 procent. I Sverige publiceras nu varseldata varje måndag klockan 12:00. Senaste veckans 14 000 ska jämföras med månadstopparna runt 15-20 000 åren 2008 och 1992.
Notera att under finanskrisen blev 6 av 10 varslade uppsagda sex månader senare, endast 3 av 10 varslade blev slutligen arbetslösa. Stora stimulanser bör mildra uppsägningarna men längden på nedstängningarna blir avgörande. Länder med åtgärder för kortare arbetstid kan klara sig bättre (se graf Tyskland 2008).
Barometrar – sannolikt värre tvärnit än 2008
Konjunkturjämförelser med tidigare kriser är svåra, då varje kris är unik. Nu skapas mer värde och fler jobbar i tjänstesektorn, som bromsas särskilt mycket av coronavirusets utbredning.
Under depressionen mer än halverades industriproduktionen över en 3-årsperiod, vid finanskrisen föll den 15-20 procent över 1,5 år.
Nya barometrar i veckan förväntas rasa mot nivån 35-45. 2008 bottnade globalt PMI på 34 och var under 45 i sju månader, ISM i USA bottnade på 34,5 och tyska IFO på 76 (se graf).