Bli en bättre investerare – lär känna ditt psyke! [del 1]

Vi människor är ibland rationella och ibland irrationella. Det har förstås har sin charm, men för att göra bättre aktie- och fondaffärer bör vi entydigt sträva efter att bete oss mer rationellt. I praktiken handlar det om att se nyktert på problem och inte låta känslorna påverka våra beslut för mycket.

Med hjälp av Johnny Torssell, teknisk analytiker på Carnegie Private Banking, har vi sammanställt sju mentala fällor och mindre rationella beteenden som investerare ofta göra sig skyldiga till – och föreslår enkla lösningar.

Häng med! I dag tar vi upp tre fällor du inte vill trampa i – och nästa måndag återkommer vi med fler.

FÄLLA 1: Anchoring – ”Jag säljer inte Telia under 85 kronor!”

Du har köpt en aktie för 100. Nu har värdet sjunkit till 70 och du börjar inse att affären var mindre lyckad – när du tänker efter är aktien faktiskt inte ens värd 70. Vad göra? Det rationella vore förstås att sälja, men är du som många andra tar det emot under break-even-nivån 100 – och risken är därmed stor att du sitter kvar med en dålig aktie.

Beteendet benämns ”anchoring” och innebär att vi i beslutssituationer tenderar att hänga upp oss på referenspunkter. Vi ankrar helt enkelt fast medvetandet vid en viss nivå, oavsett om den nivån är lämplig eller inte. Faktum är att nivån inte ens behöver ha med saken att göra. I ett klassiskt experiment såg beteendeforskare att försökspersoner som fick snurra ett lyckohjul innan de prognostiserade bostadsprisutvecklingen faktiskt påverkades av vilken siffra lyckohjulet hade stannat på.

Konsekvens: Som placerare gör vi oss ständigt skyldiga till ”anchoring” och följden blir att vi inte fattar rationella beslut. Gissningsvis sitter många småsparare kvar med Telia i portföljen och kan inte tänka sig att sälja aktien under introduktionskursen 85 kronor år 2000 (Telia har inte handlats över 57 kronor de senaste tio åren har).

Lösning: Släpp gamla referenspunkter och var medveten om att historia är historia när det gäller placeringar och prisnivåer. Ett praktiskt sätt att komma ifrån break-even-problematiken är att fråga sig om man skulle köpa en aktie man har i sin portfölj till dagens lägre kurs. Om svaret är ja är det rimligt att behålla den, om svaret blir nej är det mer rimligt att sälja.  

 

FÄLLA 2Confirmation bias – ”Min världsbild bekräftas hela tiden!”

Du får upp ögonen för en ”het” aktie i en tidningsartikel och köper en post. Vart du än vänder dig hittar du därefter bevis på potentialen i aktien – på nätet, i aktieform och i samtal. Visserligen stöter du på en och annan avvikande uppfattning, men dessa fäster du ingen större vikt vid eller tolkar till aktiens fördel.

Beteendet är högst mänskligt och kallas confirmation bias. I korthet går det ut på att vi människor tenderar att leta efter information som bekräftar vår världsbild och de uppfattningar vi redan har, samt att vi tolkar flertydig information på ett sätt som bekräftar vår tro. Detta ställer till problem för oss då vi blir ovilliga att tänka om.

Konsekvens: I placeringssammanhang kan confirmation bias leda till att du får svårt att se nyktert på innehav som kanske borde avyttras. Det kan också hända att du tar för stor risk igenom att öka din position i ett enskilt värdepapper – det är ju lätt att glömma viken av diversifiering om man tror sig snubblat på en guldgruva…

Lösning: Utmärkande för en bra trader är att hen ständigt ifrågasätter och är beredd att ompröva sina positioner. Inta en ödmjuk hållning, oavsett om du är proffs eller amatör!

 

FÄLLA 3: Conservatism bias och representativeness – ”Nja, det vet jag inte om jag tror på…”

Har du lagt märke till att aktier som överraskar positivt i samband med rapport har en tendens att fortsätta att stiga under en lång period efter rapportdagen? Och att det omvända gäller när aktier inte lyckas leva upp till förväntningarna – de fortsätter att sjunka.

Fenomenet kallas PEAD (Post-Earnings-Announcement-Drift) och beror på conservatism bias – att vi som placerare tenderar att underreagera på ny information. Vi håller alltså fast vid gamla uppgifter för länge och låter ny information bara gradvis ta plats (vilket förstås går på tvärs mot hypotesen om effektiva marknader). Trender uppstår istället när marknadsaktörerna en efter en, i sin egen takt, tar till sig de nya uppgifterna.

Konsekvens: Conservatism bias leder till kortsiktig underreaktion. Intressant är att det sedan vänder. När vi väl ”lärt oss” att ett bolag gör bra ifrån sig har vi en tendens att överreagera på lång sikt. Fenomenet har att göra med biasen representativeness och innebär att vi letar efter mönster som vi sedan förväntar oss ska bestå.

Lösning: Var beredd att ändra uppfattning! Det kan vara lättare sagt än gjort, men för att göra bra affärer har vi mycket att vinna på att vara mottagliga för ny information. Ett praktiskt tips är också att utvärdera en aktie före köp. Gör du tvärtom är risken stor att du bara ser argumenten som talar för placeringen. Det kan också vara bra att ta till hjälpmedel som en affärsplan och/eller handlingsplan för att lättare får syn på sin confirmation bias. Ett annat alternativ är att skriva ner argument för och emot innan du gör en placering.

 

 Del 2 i serien publicerar vi nästa vecka. Håll utkik i vårt nyhetsbrev eller här på sajten!

 

Carnegie Private Banking – Där kunskap och kapital möts