I Dagens Industri (DI) den 8 juli kunde vi läsa: ”Grekland kan inte stoppa festen”. DI skrev att den senaste tidens starka ekonomiska statistik bådar gott för börsen och att den grekiska krisen inte kunde stoppa börsuppgången. Med facit i hand vet vi att börsen kunde gå ned, trots positiv statistik. I måndagens DI stod i stället: ”Signalerna allt annat än lugnande” och man menade att farten i den globala ekonomin sjunker, även om det inte är någon tvärnit.
I mitt nyhetsbrev Short Term tittar vi på den finansiella världen utifrån en annorlunda analytisk platå än de flesta analytiker som jobbar i branschen. Min utgångspunkt är att psykologiska trender skapar ekonomiska trender, det vill säga att den långsiktiga trendriktningen på börsen (där psykologin snabbt får genomslag) kommer att leda den ekonomiska trenden (som är långsammare till sin natur). Med andra ord: Kan du förutspå riktningen på den långa börstrenden kommer du också att kunna förutspå riktningen i ekonomin i stort.
Hur kan det fungera så? Jo, ett ekonomiskt utfall, till exempel BNP-utvecklingen under ett kvartal, är ju resultatet av våra tidigare aggregerade handlingar och dessa handlingar är en reflektion av våra attityder. Om människor aggregerat är positiva (eller negativa) till framtiden i dag kommer det att resultera i positiv (eller negativ) ekonomisk statistik i morgon. Varför? Jo, positiva (negativa) företagsledare, inköpschefer, politiker, bankirer och konsumenter vågar (vågar inte) investera, finansiera och konsumera – det vill säga driva ekonomin. Denna aggregerade positiva psykologi visar sig först på börsen.
I Short Term den 9 juli skrev jag därför: ”Alltså, den statistik som DI hänvisar till är positivt för börsen i dag är en verkan och inte en orsak, det vill säga ett resultat av tidigare optimism. Börsen har nu gått ned 4-5 månader sedan toppen och om den oron fortsätter i ytterligare en eller ett par månader så kommer det i sin tur att reflekteras i den ekonomiska statistiken under de kommande månaderna/kvartalen”.
Och det är precis detta vi sett – börsen föll med cirka 17 procent från analysen i juni till sin lägsta nivå förra veckan, och nu ser vi konsekvenserna av detta i form av negativ ekonomisk statistik.
Då kan man undra om nuvarande negativa statistik måste vara negativt för börsen? Mitt svar är nej, eftersom börsen leder ekonomin. Skulle börsen vända upp under ett antal kvartal kommer detta att leda till en bättre statistikflora. Men om börsen å andra sidan skulle vända ned kommer det en tvärnit i ekonomin.
Även Robert Shiller, som fick ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2013, ger uttryck för liknande tankar:
”To understand how economies work and how we can manage them and prosper, we must pay attention to the thought patterns that animate people´s ideas and feelings, their animal spirits. We will never really understand important economic events unless we confront the fact that their causes are largely mental in nature”.
Robert Shiller fortsätter:
”No one has ever made rational sense of the wild gyrations in financial prices, such as stock prices. Corporate investments is much more volatile than aggregate GDP, and it appears to be an important driver of economic fluctuations. If we recognize these facts, we are left once again with more evidence that animal spirits are central to the ups and downs of the economy”.
Sammanfattningsvis: Det är attityderna som avgör hur vi väljer att tolka makrosiffror. En arbetslöshetssiffra som är ”för” låg kan vara negativ för börsen (inflationsförväntningarna stiger) eller positiv (ekonomin kommer igång). Ett högt p/e-tal kan vara positivt (tyder på hög tillväxt och goda framtidsutsikter) eller negativt (för hög värdering). Ett högt oljepris kan vara positivt (indikation på tillväxt) eller negativt (konsumenten får mindre i plånboken).
Hur vi väljer att tolka information är helt enkelt en konsekvens av de attityder vi har till framtiden. Och använder vi oss av ekonomisk statistik för att prognostisera börsen använder vi det som laggar för att prognostisera det som leder. Ur en teknisk analytikers perspektiv är det att kasta om orsak och verkan.