Utdelning

En utdelning innebär att en del av en fonds värde delas ut till andelsägarna i fonden. Fonder ger normalt utdelning en gång per år och delas ut som nya andelar i fonden. I vissa fall kan du även få kontant utdelning, under förutsättning att detta står i fondbestämmelserna och att du har anmält att du föredrar det.

Vilka fonder ger utdelning?
Alla fondtyper kan ge utdelning, såväl aktiefonder som ränte- och hedgefonder. Fonder som är registrerade i Sverige lämnar normalt utdelning till andelsägarna en gång om året. Det betyder att fonden delar ut inkomster som annars skulle ha blivit skattepliktiga för fondbolaget. På så vis undviks dubbelbeskattning, det vill säga att först fondbolaget får skatta på fondens resultat och att sedan du som andelsägare måste skatta på eventuella reavinster.

– I aktiefonder är det inkomster i form av utdelningar på aktier och i räntefonder intäkter från räntepapper samt ränteintäkter på likvida medel som skulle bli skattepliktiga om pengarna inte delades ut, säger Björn Petersson, administrativ chef på Carnegie Fonder.

Luxemburgregistrerade fonder ger oftast inte utdelning. Detta beror på att Luxemburg har andra skatteregler, som innebär att fondernas inkomst inte beskattas.

Varför ger fonder utdelning?
Precis som privatpersoner och företag måste en Sverigeregistrerad fond deklarera sina inkomster. I en aktiefond utgörs inkomsterna av värdeförändringar i de underliggande bolagen samt ev utdelningar på dessa. De främsta kostnaderna är förvaltningsarvodet till fondbolaget. Vid beräkning av fondens skattemässiga resultat tillkommer en schabloninkomst på fondens förmögenhet vid årets ingång samt justeringar av orealiserade vinster och förluster. Om det skattemässiga resultat därefter är positivt slussas det vidare till andelsägarna i form av utdelning. Fonden får göra avdrag i sin deklaration för utdelningen till andelsägarna.

Genom att fonden betalar utdelning slipper man alltså dubbelbeskattning, det vill säga att först fonden beskattas och sedan du som andelsägare när du säljer ditt fondinnehav. Du får visserligen fortfarande betala skatt på den reavinst du gör när du säljer fondandelar, men du slipper ta konsekvensen av att fonden har betalat skatt. Målet med utdelningar är alltså att minimera skattekonsekvenserna både för andelsägarna och fonden. Detta eftersom varje skattekostnad minskar andelsägarnas förmögenhet. Om fonden inte har haft någon skattepliktig inkomst under året, eller om utdelningsbeloppet per andel blir väldigt lågt, sker ingen utdelning.

När sker utdelningen?
Utdelningen sker i mars.  Vi anger de exakta tidpunkterna för utdelningen på vår hemsida.

Var tar utdelningen vägen?
Vid utdelningen anses du som andelsägare ha köpt nya andelar för det utdelade beloppet. Det "nya köpet", det vill säga återinvesteringen av den utdelning du har fått, gör att det sammanlagda anskaffningsvärdet stiger.

– Det är alltså inga nya pengar som tillkommer vid utdelningen. Man tar pengar från fonden utifrån det resultat man uppnått. Efter avdrag för skatt återförs dessa, säger Björn Petersson.

Vad avgör hur stor utdelningen blir?
Utdelningen i en aktiefond är i princip detsamma som det skattepliktiga resultat som fonden deklarerar.

– Utdelningens storlek beror på resultatet i fonden. Alltså inte på hur mycket fonden har ökat i värde som en följd av marknadsrörelser och börsutveckling, säger Björn Petersson.

Varför sker inte utdelningen per automatik i kontanter?
Såvida man inte har anmält något annat sker inte utdelningen i reda pengar, utan återinvesteras i fonden.

– Det ska vara enkelt att spara långsiktigt och man ska som kund inte behöva bekymra sig om att återinvestera pengarna vid varje utdelningstillfälle. Om pengar betalas ut i kontanter kan det innebära att pengarna inte investeras förrän några dagar senare och kunden kan då gå miste om en eventuell värdetillväxt, säger Björn Petersson.

I de fall man kan få kontant utdelning framgår detta av fondbestämmelserna. Då köper inte Carnegie Fonder några nya andelar för din räkning och ditt anskaffningsvärde påverkas alltså inte.

Fortfarande krångligt? 

Ett exempel:
Nyligen var det utdelning i Carnegie Strategifond, där utdelningen per andel uppgick till cirka 35 kronor. Innan utdelningen var fondkursen 725 kronor. Återinvesteringskursen blev cirka 690 kronor. I samband med utdelningen föll alltså andelskursen med 35 kronor, lika mycket som utdelningen.

Äger du 100 andelar i Strategifonden som du köpt för 600 kronor styck för några år sedan var ditt totala anskaffningsvärde 60 000 kronor. Utdelningen blev 35 kronor per andel och uppgår alltså för de 100 andelarna till 3 500 kronor, före skatt. Skatten på 30 procent dras av, det vill säga 0,3 x 3 500 kronor = cirka 1 050 kronor.

Utdelningen efter skatt blir (3 500 - 1 050 kronor) = 2 450 kronor. Din utdelning återinvesteras i fonden, vilket gör att du får 2 450/690 = 3,55 nya andelar. Alltså äger du 103,55 andelar i Strategifonden efter utdelningen, i stället för som tidigare 100 stycken.

Ditt nya anskaffningsvärde för dina andelar i Strategifonden baseras nu på utdelningen adderad med det tidigare anskaffningsvärdet, det vill säga 2 450 kronor + 60 000 kronor = 62 450 kronor.

Marknadsvärdet på dina andelar är nu 690 kronor (återinvesteringskursen) x 103,55 (antalet nya andelar) = 71 450 kronor. Detta kan jämföras med marknadsvärdet före utdelningen, som var 72 500 kronor (725 kronor x 100 andelar). Marknadsvärdet har alltså sjunkit efter utdelningen, som en följd av den avdragna preliminärskatten.