Regeringen satsar på vård, skola – och militärer

Regeringens ekonomiska vårproposition innehåller satsningar på den för socialdemokratin något ovanliga kombinationen: vård, skola och – mer militärer. Det finns skäl för investerare att följa vad de ökade satsningarna mer precist ska användas till. Stora belopp står på spel och det kommer avgöra vinnare och förlorare i säkerhetssektorn, skriver Carnegies omvärldanalytiker Henrik von Sydow. 

HENRIK VON SYDOW

”Sveriges ekonomi är i ett helt nytt läge”, skriver regeringen i den dagsfärska finansplanen och antyder att den starka ekonomin tillsammans med starka offentliga finanser möjliggör relativt omfattande reformer i höstens budget som träder i kraft valåret 2018.

Just en stark reformbudget är förstås vad finansministern planerar för att öka sannolikheten för regeringen att bli omvald. Med den starka ekonomin överträffar också skatteintäkterna tidigare prognoser vilket skapar ett välkommet reformutrymme. Det är naturligtvis en central frågeställningen vad regeringen vill göra med alla skattemiljarder.

Några ledtrådar ges i vårbudgeten. Regeringen skriver att den vill öka satsningar på både välfärd (vård, skola och omsorg) och ”den nya tryggheten” (polis och militär). Uppenbart är att regeringen krattar manegen för en valrörelse med för socialdemokratin något ovanliga slagord: vård, skola och mer militärer. Alltså både ”mer händer i vården” och ”mer kängor på marken”. Tisdagens vårbudget (som egentligen är en mindre tilläggsbudget) avslöjade prioriteringar. Av de 3,1 miljarder kronor i ökade statsutgifter från den 1 juli prioriterar regeringen främst polisen (+ 700 miljoner) och försvaret (+500 miljoner), därefter förlossningsvården (+500 miljoner).

När det svenska totalförsvaret ska rustas upp finns det skäl för investerare att följa mer precist vad de ökade satsningarna över tid ska användas till. Stora belopp står på spel och det kommer avgöra vinnare och förlorare i säkerhetssektorn. Blir det satsningar på mer traditionell försvarsindustri – flygplan och stridsvagnar – eller läggs skattemedlen på mer civil beredskap, IT-säkerhet och skydd mot cyberattacker?  Det finns skäl att lyssna noggrant till vilka säkerhetsproblem regeringen betonar framåt – det kan avslöja vilka satsningar som planeras. 

Mot ökad offentlig konsumtion som stimulerar svensk tillväxt står åtstramande inslag som regeringens förslag till skattehöjningar. Regeringen bekräftar i vårbudgeten förslag som höjda marginalskatter och höjd särskild inkomstskatt för svenskar som bor utomlands från 20 till 25 procent. Samtidigt är regeringen sparsam med skrivningar vad gäller arbetsläget för förslagen om skärpt entreprenörsskatt (”3:12-reglerna”), flygskatt och lastbilsskatt. 

Ju mindre regeringen kommenterar de känsliga skattehöjningarna ju större flexibilitet framåt för reträtter. För över finansministerns budgetförslag för nästa år vilar hotet från alliansen tillsammans med Sverigedemokraterna att – på ett eller annat sätt – i höst lägga krokben för regeringens skatteförslag och fälla i varje fall delar av valårsbudgeten.

I miljön med viss politisk osäkerhet fortsätter skattejuristerna hos Carnegie Private Banking att följa regeringens olika besked om entreprenörskatternas utformning. Och vi uppmanar våra kunder att använda tiden fram till årsskiftet att skaffa sig handlingsberedskap för förändringar.


Carnegie Private Banking - Där kunskap och kapital möts

© Copyright Carnegie Investment Bank AB 2017. Alla rättigheter är reserverade.