Så blir skatteåret 2017

Under året avgörs utformningen av framtidens företagsskatter i Sverige. Här listar Henrik von Sydow, omvärldsstrateg på Carnegie Private Banking, skatteförslagen som entreprenörer och ägare ska ha koll på 2017. 

Skattekvoten i Sverige är gradvis stigande, från 42,8 procent av BNP 2014 till att i år nå 43,8 procent enligt regeringens egen prognos. När halva mandatperioden nu har passerat förflyttas fördelningen av skattehöjningarna från familjer och hushåll till att i större utsträckning placeras på företagen. Det finns en politisk logik i detta. Hushållen skonas från skattehöjningar i takt med att vi närmar oss valåret 2018. Den ökande skattebördan på bolag blir mindre transparent för väljarna. Nu har också flera av de utredningar som regeringen initierade i starten på mandatperioden levererat färdiga förslag. Här listas skatteförslagen som regeringen ska ta ställning till under året och som planeras införas från och med 1/1 2018.

Ny design på bolagsskatten: På finansdepartementet förbereds förslag som syftar till att begränsa svenska företags avdragsrätt för räntor och minska möjligheter till skatteundandragande. Om de skärpta avdragsreglerna inte kompenseras med lägre skattesats höjs i praktiken den svenska bolagsskatten.  Förslaget ska presenteras i närtid.

Höjd entreprenörskatt (ca 5 miljarder): Det färska utredningsförslaget som syftar till att skärpa 3:12-regelverket och minska drivkraften för så kallad inkomstomvandlingen ökar skatteuttaget från ägarledda bolag med nära fem miljarder. Utredningens förslag är på remiss som går ut den 10:e februari.  Beroende på kritiken i remissrundan kan förslaget komma att mildras något. Utgår samtidigt från att skärpta regler för ägarledda bolag kommer vara en del av regeringens budgetförslag i höst.   

Sänkt optionsskatt (ca 200 miljoner): Det är ett av få förslag där regeringen vill lätta på skattebördan med knappt 200 miljoner för entreprenörer och främst start ups. Remissrundan har genomförts med kritik mot att förslagets utformning är för begränsat. Regeringen har trots detta gått vidare med förslaget som nu ska prövas av domarna i lagrådet. Räkna med att en mindre lättnad i beskattningen av vissa personaloptioner som en del av höstens budgetförslag.

Ny finansiell verksamhetsskatt (ca 7 miljarder): Över 300 000 företag träffas av utredningsförslaget som innebär att verksamheter som rymmer momsbefriade finansiella tjänster ska betala en extra skatt. Vi kan utgå från att regeringens vilja att lägga fram en ”bankskatt” inte kommer att ändras, även om utredningens juridiskt komplicerade förslag betraktas om ogenomförbart. Remisstiden för förslaget går ut 15 februari och då ges en samlad bild över skatteförslagets mottagande. Den finansiella verksamhetskatten beräknas ta in nära sju miljarder till staten. 

Ny lastbilsskatt (ca 4 miljarder): Regeringens utredning om en så kallas vägslitageskatt för lastbilar är försenad och skulle ha presenterats i december. Nya skatter är generellt sett svårare att införa än att justera befintliga skatter och det ska inte uteslutas att regeringen hamnar i tidsnöd med genomförandet. Lastbilsskatten ska öka skatteintäkterna med ungefär fyra miljarder kronor.

Ny flygskatt (ca 1,8 miljarder): I november presenterades en skatt på kommersiella flygresor som beräknas ta in nära två miljarder kronor. Tillsammans med lastbilsskatten bidrar flygskatterna till ökade transportkostnader.  Sveriges ekonomi, som konsekvens av vår geografi, har ett stort inslag av transporter och högre kostnader övervältras till andra delar av ekonomin.

 

Om skatteförslagen genomförs i linje med utredningarna handlar det sammantaget om betydande skattehöjningar för svenska företag. Med en grov summering av förslagen kan skatteuttaget av svenska företag öka med upp mot 18 miljarder kronor. Det kan förstås justeras i regeringens beredning och samtliga skatteförslag kommer sannolikt heller inte vara genomförbara från och med årsskiftet till 2018.

Om utredningsförslagen förankras i regeringen utgör de en del av höstens budgetproposition. Ytterst avgörs genomförandet av skatteförslagen vid budgetomröstningen i riksdagen. Det är idag en öppen fråga om regeringens budgetförslag passerar riksdagen eller om den utmanas av en gemensam alliansbudget. Till faktorer som avgör hör det politiska läget i höst, partiernas strategiska vägval och förstås budgetförslagets innehåll där skatteförslagen blir centrala. Under mandatperioden har exceptionella händelser inträffats som att budgetpropositioner fällts, extraval utlyst och dragits tillbaka. Uteslut inte turbulens om både statsbudget och skatteförslag under 2017.


Carnegie Private Banking - Där kunskap och kapital möts

© Copyright Carnegie Investment Bank AB 2017. Alla rättigheter är reserverade.